Så har man sett sista avsnittet av Veronica Mars. Jag trodde att jag inte skulle känna någon saknad, men jag får erkänna att lite ont gör det i hjärtat.
Jag minns fortfarande hur vi träffades, det var om hösten, jag hade ryggskott, en hel säsong av VM framför mig...... Ljuva minnen.
Som om inte det var tillräckligt för att tvinga ut mig i verkligheten så har de lagt ner Gilmore Girls. Vad förväntar de sig? Att jag skall gå ut och träffa faktiska, riktiga människor?
En hel sommar med sändningsuppehåll för mina andra serier.
Hjälp, jag kanske t.om. kommer få en solbränna.
Kära hälsningar från en liten tant.
