Efter några trevliga och varma dagar i Edinburgh styrde vi kosan mot England. Först ville vi åka titta på Melrose Abby men efter att ha kommit dit och upptäckte hur många hundralappar det skulle kosta oss att gå in och titta, roade vi oss med att stå och kika över staketet.
Sen gick vi och köpte glass. Där fick jag lära mig att man köper glass i tubs och om man vill ha mer än en kula tittar de på en konstigt. Efter att ha tillbringat mer somrar än jag vill minnas med att sälja glass och dyl. till diverse nationaliteter trodde jag att jag kunde prata glass flytande, men tydligen inte. (sen hur tyskarna vill ha sina popcorn, skall vi inte ens tala om)
På parkeringen roade vi oss sedan med att bli på backade av en schweizisk turist. Det var hans sista dag med att köra vänstertrafik och han blev helt förkrossad. Vilket inte är något mot vad jag blev när jag fick höra vad hyrbilsfirman ville ha för minibucklan som blev.
Efter detta begav vi oss till Traquair House. Skottlands äldsta någonting. Bebodda hus? I vilket fall har de ett litet bryggeri som gör strålande god öl. Och det var verkligen ett litet bryggeri. Pytte.
Sedan bar det via gröna kullar myllrande av får mot England. Där skulle vi bo i det inte så stora Bardon Mill.
1 kommentar:
haha, jag har hittat din blogg! roligt att få se några bilder från resan... kram, karin
Skicka en kommentar